Tillbaka till guiderna
guide8 september 2026 · 12 min lästid

25 frågor att ställa vid besök på förskolan

En praktisk checklista för föräldrar som besöker en förskola — 25 frågor om gruppstorlek, personal, utomhusvistelse, måltider, inskolning och vad du bör lägga märke till under besöket.

Skriven av School Reviews Editorial
Dela
Två föräldrar bakifrån i samtal med personal i en svensk förskola

Att välja förskola handlar om mycket mer än att hitta en som ligger nära hemmet. En förskola kan se underbar ut under ett kort besök, men det som betyder mest är hur vardagen faktiskt kommer att se ut för ditt barn.

Hur stora är grupperna? Hur stabil är personalen? Hur mycket tid tillbringar barnen utomhus? Vad händer när ett barn är ledsen, behöver extra stöd eller helt enkelt inte vill sova middag?

Förskolan är det första steget i det svenska utbildningssystemet. Den vänder sig i regel till barn i åldern ett till fem år, innan de börjar förskoleklass, och deltagandet är frivilligt. Svenska förskolor följer en nationell läroplan, men enskilda förskolor kan skilja sig avsevärt åt i organisation, personal, miljö och pedagogisk inriktning.

Ett besök på förskolan är därför ett värdefullt tillfälle att se bortom webbplatsen och ställa frågor om hur förskolan faktiskt fungerar.

Här är 25 frågor som är värda att ställa vid besök på en förskola. ## Undervisning och vardagligt lärande

Hur ser en typisk dag ut här?

Börja med helheten.

Fråga när barnen vanligtvis äter, leker utomhus, har planerade aktiviteter, vilar och deltar i fri lek. Svaret kan hjälpa dig att förstå hur strukturerad dagen är och om rytmen verkar passa ditt barn.

Det är också värt att fråga om rutinerna skiljer sig åt beroende på barnets ålder.

Hur arbetar ni med förskolans läroplan?

Förskolan i Sverige är inte bara barnomsorg. Den är en del av utbildningssystemet och följer den nationella läroplanen för förskolan, Lpfö 18, reviderad 2025.

Läroplanen omfattar områden som språk, kommunikation, matematik, hälsa, rörelse, natur, hållbarhet, skapande och barns sociala utveckling. Viktigt att veta är att läroplanen sätter mål för förskolans arbete — inte individuella kunskapskrav som varje barn måste nå.

Du behöver inte höra pedagogisk jargong. Det som betyder något är om personalen kan förklara, i praktiska termer, hur lärandet sker under en vanlig vecka.

Hur mycket tid ägnas åt fri lek, högläsning, rörelse och planerade aktiviteter?

Den nuvarande läroplanen lägger särskild vikt vid lek, rörelse, språkutveckling och högläsning. Den tydliggör också att det inte finns något krav på att förskolor ska använda digitala lärverktyg och att lärverktygen i första hand ska vara analoga.

Fråga hur det ser ut i praktiken.

Har barnen långa perioder då de kan välja sin egen lek? Är högläsning en del av den dagliga rutinen? Hur ofta har de aktiviteter med musik, rörelse, pyssel, byggande, natur eller sagostunder?

Hur anpassar ni aktiviteter för barn i olika åldrar och med olika intressen?

Två barn i samma ålder kan ha mycket olika behov.

Fråga hur personalen anpassar aktiviteter för barn som är mycket verbala, mycket aktiva, blyga, försiktiga i grupp eller intresserade av särskilda ämnen.

Ett bra svar bör ge dig en känsla av att pedagogerna observerar varje enskilt barn i stället för att förvänta sig att alla barn deltar på exakt samma sätt.

Gruppstorlek och personal

Hur många barn ingår i mitt barns grupp?

Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa.

Det finns ingen lagstadgad maxgräns för gruppstorlek i svenska förskolor. Skolverket rekommenderar dock som riktmärke:

  • 6–12 barn i grupper med barn i åldern 1–3 år
  • 9–15 barn i grupper med barn i åldern 4–5 år

Detta är riktvärden, inte juridiskt bindande gränser. Skolverket betonar också att gruppens sammansättning, personaltäthet, personalkompetens och den fysiska miljön alla påverkar om en gruppstorlek är lämplig.

Titta alltså inte bara på siffran.

Hur många vuxna finns normalt med gruppen under dagen?

Den officiella siffran för barn per personal kan vara användbar när man jämför förskolor, men den säger inte nödvändigtvis exakt hur många vuxna som fysiskt finns med ditt barns grupp klockan 10.30 en tisdag.

Fråga hur bemanningen ser ut under:

  • öppnings- och stängningstider
  • lunch
  • utomhuslek
  • utflykter
  • personalens raster
  • personalmöten

Sverige har inget enda lagstadgat normvärde för personaltäthet i förskolan, så det är särskilt användbart att förstå förskolans faktiska organisation.

Hur många utbildade förskollärare arbetar här?

Fråga både om hela förskolan och om ditt barns specifika grupp.

I Sverige är förskollärare universitetsutbildade. Andra medarbetare kan ha olika utbildningsbakgrunder och kan också vara erfarna och värdefulla medlemmar av arbetslaget.

Målet är inte att anta att en examen ensam avgör kvaliteten. Frågan hjälper dig i stället att förstå blandningen av utbildning och erfarenhet i teamet.

Skolverket rekommenderar självt att man frågar hur många förskollärare som arbetar på förskolan och hur stor andel utbildad personal som finns i varje grupp när man jämför förskolor.

Vad händer när en ordinarie personal är frånvarande?

Fråga:

  • Har ni fasta vikarier?
  • Är vikarierna bekanta för barnen?
  • Behöver grupper någonsin slås samman?
  • Hur ofta händer det?

Kontinuitet kan betyda enormt mycket för små barn, särskilt under de första månaderna i förskolan.

Hur stabil är arbetslaget?

Ett enkelt sätt att fråga är: "Hur länge har pedagogerna i den här gruppen arbetat här?"

Personalbyten sker överallt och omsättning i sig bevisar inte att en förskola är bra eller dålig. Men att veta om teamet i stort sett är etablerat eller nyligen har förändrats kan hjälpa dig att förstå hur ditt barns första månader kan komma att se ut.

Du kan också fråga hur nya medarbetare introduceras för barnen och i förskolans rutiner.

Trygghet, tillsyn och relationer

Hur håller ni uppsikt över barnen utomhus och under utflykter?

Detta är särskilt viktigt om förskolan regelbundet besöker parker, skogar, bibliotek eller andra platser utanför den egna gården.

Fråga:

  • Hur många vuxna följer normalt med gruppen?
  • Hur håller ni reda på barnen?
  • Hur hanterar ni övergångar?
  • Vad händer om ett barn brukar springa iväg från gruppen?
  • Går yngre och äldre barn på samma typ av utflykter?

Var inte rädd att be om ett konkret exempel på hur en utflykt går till.

Hur hanterar ni konflikter, utfrysning eller elakheter mellan barn?

Även mycket små barn har konflikter. Det som betyder något är hur de vuxna upptäcker och reagerar på dem.

Svenska förskolor måste aktivt arbeta för att förebygga kränkande behandling, och personal som får kännedom om att ett barn anser sig ha utsatts har anmälningsplikt inom organisationen. Huvudmannen måste utreda och vid behov vidta åtgärder.

Fråga hur detta fungerar i vardagliga förskolesituationer — inte bara vad planen säger.

Hur hjälper ni ett barn som är ledsen, överväldigat eller har svårt att skiljas från en förälder?

Svaret kan säga mycket om förskolans syn på emotionell trygghet.

Fråga om barnen har en särskild pedagog som de kan bli särskilt förtrogna med under den första perioden och hur personalen brukar reagera när ett barn är upprört.

Lyssna efter ett svar som lämnar utrymme för att barn har olika temperament och behov.

Hur kommunicerar ni med föräldrar om något viktigt händer under dagen?

Till exempel:

  • en skada
  • en svår konflikt
  • en större känslomässig händelse
  • en betydande förändring i ätande eller sovande
  • en annan händelse som påverkat barnet

Fråga vad föräldrar får veta direkt och vad som normalt tas vid hämtning.

Utomhusvistelse, måltider och vila

Hur ofta är barnen utomhus?

Alla svenska förskolor erbjuder utomhusvistelse, men rutinerna kan skilja sig avsevärt. Vissa använder främst sin egen gård, medan andra regelbundet besöker lekparker, parker eller skogen.

Fråga:

  • Hur många gånger om dagen är barnen vanligtvis ute?
  • Går ni ut i regn och snö?
  • Vart brukar ni gå?
  • Varierar utomhustiden med åldern?

Om utomhusvistelse är särskilt viktigt för er familj är detta en fråga värd att fördjupa.

Har ni en egen utegård, och hur används den?

En förskola utan stor egen gård är inte automatiskt sämre.

Det som betyder något är vilka alternativ som finns och hur lätta de är att använda.

Om förskolan förlitar sig på närliggande parker eller offentliga platser, fråga hur ofta de besöker dem, hur barnen tar sig dit och hur uppsikten fungerar under vägen.

Hur fungerar måltiderna?

Fråga:

  • Tillagas maten på plats eller levereras den?
  • Hur ser en typisk veckomeny ut?
  • Hur hanteras allergier?
  • Finns vegetariska eller andra specialkoster?
  • Hur uppmuntras barnen att prova nya maträtter?
  • Vad händer om ett barn äter mycket lite?

Måltiderna tar upp en betydande del av förskoledagen, så det är värt att förstå inte bara menyn utan också stämningen kring maten.

Hur fungerar vila och middagsvila?

Skolverket noterar att vilorutinerna skiljer sig mellan förskolor och bör ta hänsyn till barns individuella behov. Yngre barn kan sova inomhus eller utomhus i barnvagn, medan äldre barn kan ha en lugnare aktivitet i stället.

Fråga:

  • Var sover barnen?
  • Vid vilken tid?
  • Hur länge får de sova?
  • Vad händer om mitt barn inte somnar?
  • Kan rutinen anpassas om mitt barn slutar sova middag?

Hur hanterar ni blöjbyten, toalettvanor och andra personliga rutiner?

För yngre barn kan till synes små praktiska detaljer göra stor skillnad.

Fråga hur förskolan hanterar:

  • blöjbyten
  • toalettvanor
  • handtvätt
  • snuttefiltar och trygghetsföremål
  • nappar
  • byte av blöta kläder

Skolverket uppmuntrar särskilt föräldrar och förskolor att samtala om rutiner hemma som kan hjälpa barn att känna sig trygga och hur dessa förhåller sig till förskolans rutiner.

Kommunikation och individuella behov

Hur får jag veta hur mitt barns dag har varit?

Vissa förskolor kommunicerar främst vid lämning och hämtning. Andra använder appar, fotografier, veckobrev eller andra digitala system.

Fråga vad du realistiskt kan förvänta dig att få höra om:

  • hur ditt barn kommer in i verksamheten
  • aktiviteter
  • vänskapsrelationer
  • ätande och sovande
  • utveckling
  • oro

Svenska förskolor förväntas arbeta nära och förtroendefullt med vårdnadshavare. Föräldrar ska också erbjudas minst ett utvecklingssamtal per år.

Hur fungerar utvecklingssamtalen?

Fråga vad som normalt diskuteras och hur förskolan följer ett barns utveckling och lärande över tid.

Kom ihåg att förskolan inte arbetar med individuella kunskapsmål på samma sätt som skolan. Fokus bör ligga på barnets utveckling, lärande, välbefinnande och de möjligheter förskolan erbjuder.

Hur stöttar ni barn som behöver extra hjälp?

Detta är värt att fråga även om ditt barn inte för närvarande behöver särskilt stöd.

Enligt skollagen ska barn i förskolan som behöver särskilt stöd av fysiska, psykiska eller andra skäl få det stöd som deras individuella behov kräver. Om ett sådant behov blir tydligt är rektorn ansvarig för att stödet ges, och vårdnadshavare ska ha möjlighet att delta i utformningen av stödet.

Du kan fråga:

  • Vad händer om personalen märker att ett barn behöver extra stöd?
  • Vem blir involverad?
  • Vilka resurser kan förskolan ta till?
  • Hur involveras föräldrarna?

Hur stöttar ni barn som talar mer än ett språk?

Detta kan vara särskilt viktigt för internationella och flerspråkiga familjer.

Förskolans läroplan säger att barn med annat modersmål än svenska ska få möjlighet att utveckla både svenska och sitt modersmål. Skolverket ger också specifik vägledning om flerspråkigt lärande i förskolan.

I stället för att bara fråga om förskolan är "internationell", fråga hur det flerspråkiga stödet ser ut i vardagen.

Använder personalen böcker på olika språk? Sånger? Visuellt stöd? Uppmuntrar de barnen att använda alla sina språk?

Hur fungerar inskolningen?

Det finns ingen enda inskolningsmodell som används av alla svenska förskolor.

Fråga:

  • Hur många dagar tar det vanligtvis?
  • Förväntas en förälder stanna?
  • Hur länge?
  • Finns det en kontaktpedagog som ansvarar för barnet?
  • Kan processen anpassas om ett barn behöver mer tid?
  • Hur avgör ni när barnet är redo för att föräldern ska lämna?

Det bästa upplägget kan variera från barn till barn, så flexibilitet kan betyda lika mycket som den specifika modellen.

Praktiska frågor som är lätta att glömma

Vad händer under lov, fortbildningsdagar och sommarperioder?

Fråga om:

  • förskolan någonsin stänger för planering eller fortbildning
  • barn tillfälligt placeras på en annan förskola
  • grupper slås samman under lugnare lovperioder
  • sommarrutinerna skiljer sig från resten av året

Detta kan göra en förvånansvärt stor skillnad för yrkesarbetande familjer, och detaljerna kan variera mellan huvudmän och kommuner.

Om du själv var en förälder som skulle välja den här förskolan, vad skulle du vilja veta?

Avsluta med en öppen fråga.

Du kan få ett mycket mer avslöjande svar än du skulle få från ännu en checklistfråga.

Du kan också fråga: "Vad tycker du gör den här förskolan annorlunda jämfört med andra i närheten?"

Ett genomtänkt svar bör berätta något specifikt om barnen, pedagogerna, pedagogiken eller gemenskapen — inte bara att förskolan är "trygg, rolig och välkomnande".

Vad bör du observera under besöket?

Frågorna är bara hälften av ett förskolebesök.

Ta en stund att observera vad som händer omkring dig.

Sätter sig personalen på huk när de pratar med barnen? Närmar sig barnen de vuxna utan att tveka? Verkar pedagogerna veta vad varje enskilt barn håller på med? Känns miljön lugn även när det är mycket folk?

Titta också på de praktiska detaljerna.

Kan barnen nå böcker och leksaker själva? Finns det lugna hörnor likväl som aktiva? Hur ser utomhusmiljön ut? Hur hanteras entréer och utgångar? Var äter och sover barnen?

Viktigast av allt: försök föreställa dig ditt eget barn som tillbringar åtta timmar där, i stället för att bedöma förskolan som en vuxen besökare.

Bedöm inte en förskola utifrån en enda siffra

Gruppstorlek spelar roll. Personalkompetens spelar roll. Personaltäthet spelar roll. Föräldrars erfarenheter spelar roll.

Men ingen enskild siffra kan säga om en förskola är rätt för ditt barn.

Skolverket påpekar självt att förskolans kvalitet beror på flera samverkande faktorer, bland annat personalkompetens, personaltäthet, gruppens sammansättning och inomhus- och utomhusmiljön.

Det är därför det kan vara mer användbart att jämföra flera informationskällor än att bara leta efter förskolan med minst grupp eller högst andel utbildad personal.

Före besöket: titta på tillgänglig officiell information. Under besöket: ställ konkreta frågor. Efteråt: jämför det du hört med andra föräldrars erfarenheter.

Målet är inte nödvändigtvis att hitta förskolan som ser "bäst" ut på pappret.

Det är att hitta den förskola där ditt barn med störst sannolikhet kommer att känna sig tryggt, förstått, stöttat och glad att tillbringa sina dagar.

Snabb checklista för förskolebesöket

Innan du går, se till att du vet:

  • Antal barn i ditt barns grupp
  • Typiskt antal vuxna med gruppen
  • Antal utbildade förskollärare
  • Hur vikarier och personalfrånvaro hanteras
  • Hur ofta barnen är utomhus
  • Hur utflykter övervakas
  • Hur måltiderna fungerar
  • Hur vila och middagsvila fungerar
  • Hur konflikter och trygghetsfrågor hanteras
  • Hur föräldrar får information
  • Hur inskolningen fungerar
  • Hur särskilt stöd ges
  • Hur flerspråkiga barn stöttas
  • Arrangemang under lov och sommar

Tittar du på flera förskolor? Använd School Reviews för att jämföra tillgänglig information om förskolor i Sverige och läsa erfarenheter som andra familjer delat innan du bestämmer dig.